Archive for the Category » Babbel «

October 10th, 2012 | Author:

…imorgon alltså.
Då är det dags för Lilleman att operera sig!
De ska skala ner hans halsmandlar och skrapa bort körteln bakom näsan. På honom var det för stort överallt.
Men det ska väl förhoppningsvis bli bättre.
Han kanske kan börja andas genom näsan mer än vad han gör nu och så kanske han snarkar mindre.
Sen är det ju talet som vi verkligen hoppas på ska bli bättre när allra helst körteln är borta.
De säger ju att den kan ställa till det så att talet blir otydligt och lite grötigt.
Det stämmer på honom + att han har problem med vissa bokstäver.
Efter operationen är det tillbaks till logopeden som gäller och nu kan det ju bara gå åt ett håll – uppåt till det bättre.

Redan 7.30 ska vi vara inne på DS så det blir en tidig morgon för honom.
B tar hand om M hemma och ser till att han kommer iväg till skolan.
T hämtar upp honom efter skolan då jag inte vet när vi får komma hem.
Skönt att ha stora barn som kan hjälpa till. Annars hade det kunnat bli lite problem.

I helgen är det pappahelg men Lilleman stannar hemma med mig och tar det lungt.
Vi ska kolla på filmer på tv och så ska han få äta så mycket isglass han vill.
På söndag när de andra kommer hem så åker Lilleman iväg till pappa så jag inte missar hela nästa vecka på kursen.
Det är skönt att vi kan dela på hans sjukskrivning.
Det är ju ändå hela nästa vecka som han måste vara hemma från dagis.

~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*

I övrigt är det inte så mycket som händer. Eller det kanske händer en massa men jag räknar det inte.
Mitt möte på arbetsförmedlingen blev flyttat till nästa vecka och då hoppas jag att han lyssnar på mig, att han läst igenom det som min psykolog skrivit och att han mer än gärna flyttar mig till SIUS-gruppen.
Det är ju dit jag vill så jag får en anpassad praktikplats.
Mycket skönare om jag kommer till ett ställe där jag kan känna mig trygg samtidigt som jag kan jobba framåt i min terapi för fobin.

Lillemans operation blir en utmaning för mig, en sk exponering med tanke på fobin.
Jag kommer ta morgonen och fram till att han är sövd. Sen får pappan ta över vid uppvaket.
Den biten klarar jag inte av än så det är bäst att det är någon som grejjar det som är med. Fortfarande för stort steg för mig känner jag.
Jag kommer ju att ha honom hemma sen och hålla tummarna för att han inte ska kräkas efter narkosen eller att han sväljer för mycket blod efter open.
Men B är hemma i allra värsta fall.
Sen hoppas jag att det stämmer som det står i papprena vi fått – att första dygnet är värst när det gäller den biten.
Men jag måste bita ihop och klara det.
Fördelen är att jag vet att han inte är sjuk. Han kan inte smitta mig med något. Men sen om det hjälper återstår ju att se.
Har jag otur går det helt åt helvete men då finns ju B hemma som sagt var.

Håll tummarna för oss båda!!!

Category: Babbel  | Tags: , , , , ,  | Leave a Comment
September 28th, 2012 | Author:

Så underbart väder det är ute. Eller inte alls.
Började morgonen med att tjaffsa med M. Han anser att han är stor nu när han är 8 år.
Varför ska han behöva ha regnjacka och stövlar på sig?
Efter att jag fått visa mammakortet så vann jag – han satte på sig både stövlar och regnjacka under ljudligt muttrande. Men när han kom ut så konstaterade han att det var tur att han hade det på sig.
Visste jag väl….

Idag är det kursen som vanligt. Ångesten är lite bättre idag.
Just nu så kollar de på film, Supersize me, men den klarar jag inte av med min fobi så jag får sitta här istället. Då behöver jag inte få överskott av ångest igen.

Sen är det träning som gäller. Skitkul och helt underbart skönt att få ta ut sig lite.
Vi är några som verkligen peppar varann och “tävlar” om vem som kan ta mest vikter på den eller den maskinen.
Än så länge är jag starkast i benen!

Något ska det väl ge att jag inte har körkort och är för snål för att ta bussen.
Jag går med andra ord överallt jag ska inom stan.
Småpojkarna får också gå med mig men de större har blivit lata, eller de fick busskort från skolan så varför ska man gå när man kan åka buss gratis anser dem.

Imorgon ska jag och en kompis på bröllop.
Fast bara till kyrkan, vi stannar inte på mottagningen efter.
Jag är barnledig och vill hem till mitt lugn och ro.
Hon vill hem till familjen istället.
Det är ju helg!

Category: Babbel  | Tags: , , , ,  | Leave a Comment
September 27th, 2012 | Author:

Kära höst välkommen.

Det är lika trevligt med hösten varje år.
Den förbannade ångesten kommer som ett brev på posten.
Att kalla det kärt vore helt fel. Jag vill inte ha den men lik förbannat så dyker den upp.
De sista dagarna har varit hemska. Den ständiga följeslagaren vare sig man vill det eller inte.
Fast vem skulle vilja ha ångest?
Kanske någon som känner sig mer levande då. Men jag känner mig levande så det räcker så jag behöver inga fler påslag.
Imorgon åker barnen till xet och då kan jag låsa in mig hemma utan att behöva bekymra mig om någon annan.
Alltid en liten ljusglimt mitt i allt som är just nu.

I övrigt så är det inte så mycket som händer just nu. Livet går sin gilla gång.
Jag lämnar barn, går på kursen, hämtar barn, fixar allt som ska fixas och så rullar det på om igen.

Avbrottet blir nästa fredag när jag ska på arbetsförmedlingen för första gången på över 2 år.
Min handläggare (som jag träffade en gång för just 2 år sen) har kallat till möte då jag nu vill bli flyttad till SIUS-gruppen. Min fobi klassas som ett funktionshinder och genom den gruppen så kan jag få mer hjälp med att hitta en praktikplats som är mer anpassad för mig och vad jag klarar av. Ska jag fixa den här vintern utan att fastna hemma och komma vidare med min terapi så krävs det en sådan plats.
Bara att hålla tummarna att han faktiskt lyssnar på mig den här gången. Om han sen skulle ha läst allt underlag jag lämnat in så är det ett stort extra pluss i kanten.

Category: Babbel  | Tags: , ,  | Leave a Comment
June 14th, 2012 | Author:

Min externa hårddisk (där jag har alla mina foton osv) ville inte fungera för ett tag sen.
Jag fick panik kan jag lova och hoppades på att bara behöva köpa en ny usb-sladd.
Men jag tog med mig den hem till äldsta dottern och provade den i hennes dator först.
Den fungerade!!!

Hem igen, kopplade in sladdarna för säkert fjärde gången och nu gick den igång.
HURRA!!!

Nu väntar jag bara på att få hela datorn fixad. Den krånglar så jag håller på att bli tokig.
Men jag hoppas att det snart ska vara åtgärdat.
Tills dess så hamnar allt på den externa… som fortfarande lever…

Category: Babbel  | One Comment
June 10th, 2012 | Author:

Vet inte riktigt om det stämmer här hemma.
Jag är barnledig och vaknade ändå 6.30 självmant.
Visserligen är det sovmorgon för mig som till vardags vaknar mellan 5.30-6.00.
Men jag ska väl egenligen inte klaga då jag kom ut i tvättstugan i rätt tid – 7.00.

Så tillbringar jag mina sista barnfria timmar – i tvättstugan… ska gå och handla (mjölken är slut = inget kaffe för mig = HJÄLP)… måste dammsuga och skura golven nere samt vika och lägga undan kläderna som jag nu är duktig och tvättar…

Nu använde jag ett ord som blivit väldigt laddat har jag märkt – DUKTIG.
På flera ställen på nätet tex Familjeliv har jag sett det i flera olika trådar på forumen att just ordet duktig har fått något negativt över sig.
Varför undrar jag?!
Jag har som sagt var 8 barn i åldrarna 23-5 år, jag har ett barnbarn som är 2 år och till alla dessa har jag använt ordet duktig utan att de tagit någon skada av det.

Om de har kämpat att lära sig något (ta på sig en strumpa, klättra upp på en stol, gå på pottan, äta själv, trä pärlor på tråd, lägga pussel osv osv) så har jag talat om för dem att de har varit duktiga.
Duktiga för att de inte gett upp.
Duktiga för att de lärt sig något nytt.
Duktiga för att de klarat av det de föresatt sig att göra.
Helt enkelt DUKTIGA för att de trots 100 bakslag faktiskt fixat något nytt på egen hand.

Nu säger jag ju inte till mina tonåringar att de är duktiga om de klarar ett prov som de inte trodde de skulle klara. Nu låter det istället SKITBRA!!!
Samma innebörd bara ett annat ord.
I grund och botten så är de fortfarande DUKTIGA!!!

Men nog om laddade ord (finns många fler), nu ska jag ta mig till affären.
Mjölk behövs verkligen och kanske någon lunch…