Så var det premiär för rapportering av Kilojakten här istället för på den andra bloggen. Ni som kanske inte vet om det är att jag har två bloggar. En vanlig och en som heter Kilojakten. Där jag noterar min jakt mot kilona.
Efter svår vånda och besvär med beslutsångest så har jag beslutat att föra samman de två till bara en. I alla fall på prov i början och sen får vi se vad som händer.

Veckans rapport då.
Vågen visade sig vara rätt snäll den här veckan. -0,7 kg blev det och jag är helt nöjd med det. Det betyder att jag sedan juni gått ner 5,7 kg totalt. Inte för fort och egentligen inte heller för sakta även det kan disskuteras ibland. Alla önskar väl att kilona bara ska rinna av en med det är bäst för kroppen om det går i en jämn takt. Har jag fått för mig i alla fall.

MÃ¥ttbandet visade att jag minskat min omkrets med 8,7 cm de sista fyra veckorna. Inte fy skam det heller.

Mitt “stegande” börjar ocksÃ¥ ge resultat. Förra veckan sÃ¥ fick jag ihop 92 414 steg.
Ger mig själv en klapp på ryggen.

Ha en bra dag. Det ser ut att bli lite svalare idag - i alla fall här hos oss.

Jag har läst ut två böcker den här sista veckan. Båda väldigt bra men väldigt olika.

Den första var “Pojke försvunnen“ av Anna Jansson.

“Charlotta Nilsson, Andreas och Amandas mamma, känner en ständig oro för sina barn, hon söker ofta läkare för deras skull, och symptomen är mÃ¥nga. NioÃ¥rige Andreas har oförklarliga blÃ¥märken och feber, Amanda andas inte som hon ska. Är Charlottas oro befogad eller handlar det om en sjuk hjärnas rop pÃ¥ hjälp? Är det rent av sÃ¥ att hon gör sina barn sjuka? Kriminalinspektör Maria Wern arbetar under sommaren pÃ¥ Gotland för att fÃ¥ lugn och distans efter skilsmässan. Strax före midsommar fÃ¥r polisen in en anmälan om en nioÃ¥rig pojke som försvunnit frÃ¥n en fest i Herrviks fiskeläge. Man söker efter honom bland grottorna i berget ovanför Östergarnsskola. Där gör kriminalinspektör Maria Wern en upptäckt. TvÃ¥ namn med ett hjärta omkring. Gammal kärlek rostar aldrig, eller är det precis det den gör?”

Första halvan tyckte jag väl var sÃ¥där, lite pratig men sen… Andra halvan sÃ¥ fick man en massa svar och det blev svÃ¥rt att lägga ifrÃ¥n sig boken. Här hemma lät det - vänta lite, mamma ska bara….

Den andra boken var “Lyckans hjul” av Kajsa Ingemarsson.

Tre kvinnor. Tre öden. Elinor är en ung jurist som just fått sitt första barn. Nina är frisör och ensamstående med tonårssonen Mattias. Miriam lever ett stillsamt liv som hemmafru.De har egentligen inte mer gemensamt än att de är grannar i ett villakvarter i småstaden Sävesta. Så flyttar en kvinna med mystiska vanor in i kvarteret. Vad de inte vet är att Janina, som hon kallar sig, kommer att få en avgörande betydelse i deras liv.

Väldigt lätt att läsa och att hänga med. Lite lättare att lägga ifrån sig boken då den liksom är skriven i små stycken. En bok man blev både arg och glad över att läsa. I alla fall om man som är som jag. Jag har lätt för att leva mig in i det jag läser - både på gott och ont.

Har inte svenska folket mer att göra än att irritera sig över en stackars liten mustasch?
Inte enligt Aftonbladets artikel i alla fall. Ett person som läser nyheterna får tydligen inte odla en liten musche.

Jag har tittat på båda bilderna och i mina ögon så tycker jag att Herr Palm ser mycket mer mogen ut med muschen. Men det är ju bara min åsikt det och inte ringer jag ner diverse instanser för att klaga på vad jag tycker att andra ska se ut.
En person som är i tv ska i mina ögon vara hel, ren och trivas i det personen har på sig. Oavsett om det är en man eller kvinna.
Vem är du som kan sitta och klaga pÃ¥ hur en annan person ser ut och “bestämma” enligt dina Ã¥sikter hur andra ska se ut och vara klädda. Alla är olika individer och alla ser olika ut.

Jag kommer ihÃ¥g för mÃ¥nga Ã¥r sedan dÃ¥ det var sÃ¥dant rabalder runt meterologen med hÃ¥ret. Är det Holmberg han heter? “Alla” tyckte att han skulle klippa sig men tji fick alla förstÃ¥sigpÃ¥are. Han var sig själv. Är fortfarande sig själv och skiter i vad andra tycker. Som det ska vara med andra ord.

Så till er som ringer ner med klagomål över en liten musche. Sköt er själva och skit i andra så ska det nog bli mycket bättre ska ni se!