Saturday, March 31st, 2012 | Author: Lillmonster

Lördagmorgon, jag är barnledig (inte ens tjejerna är hemma) o jag vaknade 6.30!
Nog för att min kropp är van att vakna 6 så egentligen fick jag lite sovmorgon. Men kunde jag inte få sova till 7 i alla fall?
När jag tröttnat på att ligga kvar i sängen (1 timma senare) och gick ner så kollade jag ut genom fönstret - snö…
Hemsk, kall, vidrig snö som visserligen smälter på en gång men ändå.
Jag vill inte ha någon mer snö!
O pojkarna hade inte några kläder med sig för att vara ute i snön…
Hade inte en tanke på det igår när jag packade deras saker. Vi hade med oss väskor och diverse till S där vi var på kalas.
Mitt älskade barnbarn fyllde 2 år igår!!!

Tänk så fort saker och ting kan ändras.
I måndags så visste jag inte alls vad jag skulle göra, söka jobb och gå hemma med mina väggar runtom mig.
I torsdags var jag på en massa olika möten och nu på måndag så kommer jag att börja på kursen igen. Jag började på den i höstas men sen fick jag jobb och hoppade av den. Nu gör jag ett nytt försök.
Sen så kommer jag att få introduktion för att bli timvikarie. Jag kommer då att hoppa in på två olika caféer som “handledare” till de brukare som jobbar där. Misstänker att i början kanske det blir de som visar mig hur saker och ting går till. ;)
Intressant ska det i alla fall bli.

Sen ringde de igår från en förskola men den ligger så illa till att jag hade behövt ha körkort och bil för att ta mig dit och jag har ju inget dera så då var jag tvungen att tacka nej. :(

Men jag är jättenöjd med det jag har på gång så jag deppar inte ihop.
Sen misstänker jag att jag inte klarar av att jobba på en förskola än. Med tanke på min fobi som jag kämpar med.

Jag var till psykologen i torsdags (har haft ett uppehåll då varit sjuka) och det var skönt. Vill få lite ordning och rutiner där också. Sen är det skönt att få vädra sina tanker och ångest utan att någon tittar på mig som om jag inte var riktigt klok. Någon som inte lider av fobi kan inte förstå hur det är för mig. Sen är det så med just min fobi (kräkfobi) att de flesta anser att det är äckligt och obehagligt men någon man inte kan göra något åt. De kan inte förså vilken panikångest jag får och hur dåligt jag mår utav det.
Nu är jag väldigt öppen med att jag har den här fobin, det var jag inte förut, och jag pratar om den och försöker förklara men man märker att det hos många inte går in ändå. De förstår helt enkelt inte.
Då är det så skönt att ha psykologen att prata med!

You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 feed. You can leave a response, or trackback from your own site.
3 Responses
  1. Lebanezza says:

    Ha en fortsatt trevlig måndag :)

  2. Alexandra? says:

    Hej jättefin blogg läsr det varje dag! Kolla min!

  3. Tycker du är jätteduktig som klara av att ha barn!!!

Jag blir glad över ett litet avtryck

Anonyma kommentarer kommer inte att godkännas

Comments will be sent to the moderation queue.