Tuesday, July 03rd, 2012 | Author: Lillmonster

För ganska precis ett år sen så träffade jag läkaren och ställde mig i kön för en gastricbypass-operation. Då det var andra gången jag stod i kön så fick jag en operationstid väldigt fort. Redan i september var det meningen att jag skulle opereras. Men då var jag sjuk och fick skjuta på den.
Nästa tid fick jag i november men då hade jag käkinflammation och fick ställa in operationen igen. Då kom vi överrens om att vi skulle avvakta till nu på sommaren.

Jag har under dessa månader tänkt, funderat och pratat med massor med människor som gjort sin operation för 1-7 år sen.
Genom att prata med dessa så har jag fått en annan infallsvinkel mot vad jag läst och fått höra från läkarna.
Man kan sammanfatta det så här…
De första 1-3 åren har så gott som alla mått helt underbart bra. De har kunnat äta nästan allt utan några större problem mer än dumpningarna som till största del är självförvållande.

Men efter de här smekmånadsåren så har små problem smugit sig på. Det har varit magkatarr/magsår, tarmvred/problem med tarmfickor, för stor viktnedgång/börjat gå upp i vikt igen, inte kunnat äta saker de klarat av tidigare, yrsel och säkert fler saker som jag inte kommer på just nu.

Jag har visserligen redan magkatarr och har lätt för att bli yr. Men jag vill ju inte att det ska bli värre än det är.
Summan är att jag beslutat mig för att säga som titeln säger:
Tack men Nej Tack till operation just nu!!!

Jag har detta i åtanke:

* jag är nu 41 år och har faktiskt minst 10 år på mig att tänka igenom detta grundligt, det är ju ändå ett beslut som gäller för resten av livet. Inget man kan ångra och ta tillbaka.

* jag har fortfarande två “små” barn (5 o 8) som behöver ha min hjälp (övriga är mer självgående). Det känns onödigt att chansa just nu, det kan gå bra och jag tillhör dem som det går bra för men det kan lika gärna gå åt andra hållet och jag blir “sjuk” och mår dåligt. Hade de varit större och mer självgående hade det varit en annan sak.

* jag har faktiskt lyckats gå ner 34 kg på egen hand (med hjälp av viktklubb). Jag vet med andra ord hur jag ska göra och har hoppat på det igen för att se hur långt jag kommer.

* jag tillhör dem som faktiskt är rädd för att gå ner för mycket. Jag trivdes jättebra när jag vägde runt 80 kg och det är dit jag siktar på att komma igen. Jag vet inte hur jag skulle må om jag vägde runt 60-70 kg. Jag vill hänga med och bestämma själv vad jag ska väga. Lite kontrollfreak - jag vet!

Så nu har jag funderat klart och tänkt igenom detta 117tusen gånger. Jag kliver ur kön, lämnar platsen till någon annan som verkligen har bestämt sig och kämpar på egen hand.

Lycka till alla som kämpar med vikten oavsett på vilket sätt ni gör!!!

Tags: , , Category: Vikten
You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 feed. You can leave a response, or trackback from your own site.
6 Responses
  1. Mitha says:

    Skönt att du kommit till ett beslut . Jag har också gjort det men dock åt andra hållet och SKA göra en operation. Känns bra och jag vet att jag har ett stort jobb framför mig..men till skillnad från dig har jag bara hört positivt om det. Klart det finns negativt med det också som med allt men jag tycker det positiva överväger!

    önskar dig stort lycka till på egen hand. Helt säker på att du klarar det, go go go!!!!

    kramar carmitha

  2. Hej!
    Jag är både lite fundersam och faschinerad av människor som överväger gastric bypass istället för att på “vanliga” sätt få ordning på matintaget.

    Jag känner ingen som är i samma situation som dig eller som gjort ingreppet. Det skulle vara intressant att veta hur tankarna går och vad som leder fram till beslutet. Hör gärna av dig så kan vi pratas mera.

    Jag är kostrådgivare och PT. Har bara goda avsikter, gillar allt som har med kost och hälsa att göra.

  3. Ullis says:

    Tycker att du gör helt rätt som avstår! Du har ju verkligen varit otroligt duktig på egen hand! Kram!

  4. Åh så glad jag är att läsa ditt inlägg! Jag är i liknande situation. Har dock bara varit i kö en gång men hoppade av. Jag har också egentligen bara hört positivt av dem som gjort det (men jag har en känsla av att de är rätt tysta när det inte går så bra). Jag har en vän som gjort operationen och enligt henne är det guld och gröna skogar men jag vet ju att hon har problem och mår dåligt ibland…som förmodligen är kopplat till operationen men det erkänner hon inte!

    Det som gör mig både fascinerad och förbannad är att detta är den ENDA hjälpen sjukvården har att ge en överviktig. Och det sjunker också i viktkurvan…förut var det bara de som var riktigt överviktiga…idag är det alla med “övervikt”. Det görs reklam på radion för att få flera att genomgå operationen (bara det, att göra reklam på radion för att få flera människor att genomgå en stor operation är helt sjukt enligt mig) men det finns inte något skyddsnät när väl operationen är gjord. Var är samtalsterapeuten då (för ärligt talat handlar mycket övervikt om känslor och inget annat) och operationen av hud…det är inte alls säkert (eller ganska säkert) att sjukvården inte tillhandahåller.

    Sedan finns det ett klart samband med massor med operationer och ökad alkoholism…det ena beroendet byts mot något annat…

    Jag vill att sjukvården ska operera BARA de som VERKLIGEN behöver pga av följdsjukdomar osv…
    Jag vill att sjukvården ska ta sitt ansvar och erbjuda annan hjälp som absolut verkligen hjälper men som idag inte alls finns att få.

    Operationen är faktiskt ett enormt stort ingrepp som gör att man inte fungerar som man ska längre…och aldrig mer. Det är vanligt (om inte alltid) att få näringsbrist och man får gå på tillskott och tabletter resten av livet! Vad är det för förebyggande hjälp???

    Förlåt, jag skrev visst allt jag kände om detta…eller det finns mer…men jag blir så arg att detta är det enda alternativ som finns för överviktiga som vill/behöver ha hjälp! Plus att så många som inte har så mycket övervikt gör operationen…ungefär som att ta ett lyckopiller!

    Jag önskar dig all lycka i världen…jag tror att i slutänden kommer du må bättre över längre tid…

  5. Anitha says:

    Vad bra att du har tänkt igenom saken. Har du provat med LCHF, med den kosten äter man gott och går ner i vikt + att man mår bra i kroppen. Jag önskar dig lycka till.

  6. madde says:

    Man ska verkligen se vad som är bäst för sig själv och jag tycker verkligen man ska vara 100 på om man vill göra operationen, många tror att det bara är en dans på rosor och glömmer allt som kan hända. Så starkt av dig att hoppa ur kön. Jag själv är en av dom som gjort operationen och ångrar mig inte en sekund.

Jag blir glad över ett litet avtryck

Anonyma kommentarer kommer inte att godkännas

Comments will be sent to the moderation queue.