Thursday, September 27th, 2012 | Author: Lillmonster

Kära höst välkommen.

Det är lika trevligt med hösten varje år.
Den förbannade ångesten kommer som ett brev på posten.
Att kalla det kärt vore helt fel. Jag vill inte ha den men lik förbannat så dyker den upp.
De sista dagarna har varit hemska. Den ständiga följeslagaren vare sig man vill det eller inte.
Fast vem skulle vilja ha ångest?
Kanske någon som känner sig mer levande då. Men jag känner mig levande så det räcker så jag behöver inga fler påslag.
Imorgon åker barnen till xet och då kan jag låsa in mig hemma utan att behöva bekymra mig om någon annan.
Alltid en liten ljusglimt mitt i allt som är just nu.

I övrigt så är det inte så mycket som händer just nu. Livet går sin gilla gång.
Jag lämnar barn, går på kursen, hämtar barn, fixar allt som ska fixas och så rullar det på om igen.

Avbrottet blir nästa fredag när jag ska på arbetsförmedlingen för första gången på över 2 år.
Min handläggare (som jag träffade en gång för just 2 år sen) har kallat till möte då jag nu vill bli flyttad till SIUS-gruppen. Min fobi klassas som ett funktionshinder och genom den gruppen så kan jag få mer hjälp med att hitta en praktikplats som är mer anpassad för mig och vad jag klarar av. Ska jag fixa den här vintern utan att fastna hemma och komma vidare med min terapi så krävs det en sådan plats.
Bara att hålla tummarna att han faktiskt lyssnar på mig den här gången. Om han sen skulle ha läst allt underlag jag lämnat in så är det ett stort extra pluss i kanten.

Tags: , , Category: Babbel
You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 feed. You can leave a response, or trackback from your own site.
Jag blir glad över ett litet avtryck

Anonyma kommentarer kommer inte att godkännas

Comments will be sent to the moderation queue.