Blog Archives

February 01st, 2012 | Author: Lillmonster

Hallå!
Vad hände?
Redan Februari!
2012!!!

Eller jag vet vad som hände.
Livet hände. I både kubik och kaos och tom lite katastrof.

Jag hade den stora turen att få ett jobb. Jag blev anställd på måndagen och uppsagt på fredagen då de gick i konkurs.
Oro över hur det skulle bli…. Men jag blev vidare anställd av de som köpte upp konkursföretaget.
Jag fick börja pendla med buss ca 1 timma enkel väg (jag som blir lätt åksjuk). Jag fick ett schema som jag skulle jobba efter. Jag ändrade minsting logopedtider efter detta schema för att kunna passa in det med arbetstiderna. Jag fick veckan efter ett nytt schema och kunde inte ändra logopedtiderna ytterligare en gång. Jag var hemma och vabbade två perioder då minsting hade feber (hade jag fått barnvakt hade det ändå inte gått några bussar *blä*). Efter 1½ månad fick jag skriva på anställningspapper och samtidigt upplysa om att jag inte fått någon lön. I samma veva fick jag veta att tjänsten jag gick på skulle annonseras ut för jobbade man inom skolan som assistent så behövde man även vara i skolan!
Det vet jag också men de visste att jag är ensamstående med barn och jag hoppas att de inte är så gamla att de glömt bort hur det är med mindre barn även om de jobbar med tonåringar.

Resultatet blev i alla fall att jag höll på att stressa ihjäl mig.
Jag kände att det blev halvdant på jobbet för där oroade jag mig över ifall barnen skulle bli sjuka (sen att min åksjuka och fobi gjorde sitt till).
När jag var hemma och vabbade hade jag dåligt samvete för att jag inte kunde vara på jobbet osv.
Mina psykologbesök blev till nästan intet så jag kom ingen vart med min fobibehandling. Sjuka barn, stress, fobi, ångest osv osv. Med andra ord absolut ingen bra kombo alls.

Efter att jag slutat jobba där till jullovet så fortsatte det med stress, hjärtklappning osv. Det tog mig nästan 3 veckors ledighet innan min hjärtklappning dämpade sig. Då reagerade jag mer på att det kändes annorlunda i kroppen men vad kunde det vara?! Snacka om att man var van att vara stressad.

Nu är jag återigen arbetssökande och håller fortfarande på att landa på fötterna ordentligt. KBT-behandlingen är återupptagen och jag försöker få in rutiner igen efter höstens katastrofkaos!

Category: Babbel  | Tags: , , , , , , ,  | One Comment
August 11th, 2011 | Author: Lillmonster

Det var svaret jag fick på jobbet.
Visserligen hade jag redan ställt in mig på att det var just det svaret jag skulle få men ändå känns det lite trist.

Fast jag försöker tänka klart och tydligt på om det jobbet skulle vara det bästa för mig - just nu…
Ser jag klart på det så visst skulle jobbet passa mig perfekt men är tiden den bästa?

Nej!

Tiden är inte den bästa just nu.
Jag hade inte kunnat ge 100% på jobbet och det hade nog inte varit rättvist mot killen jag skulle jobba med.

Blomma från Lindesberg

Min höst är fullspäckad av möten, undersökningar, samtal, kurs osv.

På tisdag så börjar B gymnasiet, onsdag börjar jag en 20-veckorskurs genom Kompassen, torsdag börjar 3 pojkar skolan (9:an, 7:an o 1:an), 22:a är minsting tillbaka på dagis o sen är ruljangsen igång på riktigt.

From skolstart fram till sista september så är det: mina psykologbesök (nu tar vi hårda tag mot fobin), tandistider för både mig och barn, övernattning för W med skolan, 2 besök för minsting till talpedagog, dietistbesök för mig, tillväxtkontroll för M, jag väntar på tid för att göra en gastroskopi och en mammografi och sen tillkommer det föräldramöten (som det alltid är i början av terminen), föräldraråd på dagis och senare i höst en operation för mig.
Just ja, L ska på sin astmakontroll där någonstans också.

Puh, jag behöver andas lugnt nu när jag läser allt.

Nu ska jag försöka njuta av de sista lediga dagarna med barnen. Tyvärr så ser jag bara en massa måsten som ska göras… Andas lugnt var det…

February 11th, 2011 | Author: Lillmonster

En stor dos jä-la ångest bortskänkes.
Jag har ju emetofobi och svår variant av detta. Går på KBT sen ett år tillbaka hos en underbar psykolog och har faktiskt gjort stora framsteg under den här tiden.

Men nu har bägaren runnit över.

Jag fick magsjuka för snart 2 veckor sedan och klarade det riktigt bra med hjälp av mina tabletter mot illamående. Ångesten höll jag under kontroll.

Sen fick 3 barn samma åkomma och med hjälp av mina stora döttrar som bor hemma så klarade jag det också riktigt bra. Jag kände inte av någon stor ångest utan var riktigt stolt över mig själv.

Nu är det 5 dagar sedan M var sjuk och jag hade andats ut.
Så började jag må illa här i kväll. Har tagit mina tabletter och håller tummarna för att det bara är magkatarren som spökar då jag ätit väldigt dåligt i ett par dagar. Det brukar kännas lite likadant.

Men nu slog ångesten till!
Jag har så jä-la svårt att vara stilla. Det kryper i hela mig. Hjärtat slår på högvarv. Jag skulle kunna börja gråta när som helst. Jag vill bara försvinna. Ta bort mig från det här!
Jag orkar inte!

Hela jag är inställd på att nu är jag magsjuk igen. Nu blir alla sjuka här hemma en gång till och jag har hela scenariot uppspelat framför ögonen.
Katastroftänk vad är det?!

Logiskt så vet jag att det inte borde vara magsjuka igen då vi varit hemma och knappt träffat några människor. Jag var hemma hos äldsta igår men de är ju friska. Var det i alla fall från magsjuka.
Så logiskt vet jag att det nog bara är magkatarren.
Men kroppen och hjärtat säger en helt annan sak.

Nu går jag och gömmer mig någonstans!

Category: Babbel  | Tags: , , ,  | 11 Comments
February 09th, 2011 | Author: Lillmonster

Fattar inte vad det är med mig.
Jag är kroniskt trött just nu.
Jag har ingen ork alls utan vill helst bara ligga ner men samtidigt har jag svårt att sitta still en längre stund. Bara att kolla bloggar osv på datorn tar mig så gott som hela dagen.
Istället för att ägna en timma på morgonen (när det är lugnast här hemma) åt att göra det jag ska vid datorn så springer jag runt och gör 100 andra saker men ändå ingenting.
Ja, det är så det känns i alla fall.

Barnen märker också att det är något som verkligen inte stämmer med mig.
Jag som i vanliga fall alltid läser så fort jag får en stund över - spelar ingen roll om det är 5 min eller 1 timma, jag läser) har nu hållit på med en bok i över en vecka och inte kommit längre än 6 kapitel i den.
Då läste jag faktiskt 4 kapitel när jag låg i badet häromkvällen.

more…

April 22nd, 2010 | Author: Lillmonster

This post is password protected. To view it please enter your password below:


Category: Babbel  | Tags: , ,  | Enter your password to view comments